Vinststopp i välfärden innebär början på en nedmontering av den
Jonas Sjöstedt (V) fick sin vilja igenom när S och Mp presenterade sitt beslut att förbjuda, eller åtminstone kraftigt begränsa, vinster inom välfärdsbolagen. Detta är ännu en indikation på det svaga parlamentariska läge vi har då S och Mp tvingas till förhandlingar de egentligen inte ville genomföra i och med uteslutandet av V från regeringskoalitionen.
Överenskommelsen innebär att i princip all vinst måste återinvesteras och att endast en låg ränta kan tas ut på investerat kapital.
– Ni kanske undrar vad låg ränta är? Vi har gemensamt sagt att det är ett ensiffrigt belopp i den nedre delen av den ensiffriga skalan. Exakt hur det ska formuleras kommer vi att återkomma till i det regelverk som nu ska utredas, säger Ulla Andersson. (DN 6/10)
Detta är på intet sätt bestämt eller färdigt ännu, utan skall först utredas. Men oavsett om beslutet tas eller inte efter utredningen så kommer det redan nu få konsekvenser för näringslivet och de företag som påverkas av detta. Företag som planerar att expandera kommer att tänka sig för, vilket kommer att kosta arbetstillfällen och personer som redan idag arbetar inom välfärden och ser förbättringsmöjligheter kommer inte att våga starta eget.
I det här läget tar man bort incitamenten att göra ett gott arbete. Det spelar ingen roll hur mycket man gör eller hur bra det går för företaget, personen som investerar sina pengar och sin tid får ingenting för det.
De angriper problemet från helt fel håll, och det är obegripligt att de rödgröna gör detta då varje parti har ekonomiska talespersoner som borde veta bättre. Att angripa de som tjänar pengar som leder till att många duktiga aktörer hamnar i kläm.
Välfärden behöver valfrihet och flera undersökningar visar att de privata aktörerna ofta får bättre resultat och har nöjdare kunder. Många av dessa aktörer är småföretagare, inte stora riskkapitalistsbolag vars intresse är snabba köp- och säljprocesser.
Man borde istället reglera genom kvalitetskrav. Håller ett företag en bra kvalitet spelar det ingen roll om ägarna kan plocka ut mångmiljonbelopp i vinst varje år genom utdelningar. Bekämpa dålig kvalitet, inte pengarna. Kvalitetskraven behöver bli tydligare och kontinuerliga kvalitetsmätningar av leveranserna borde redovisas för skattebetalarna kontinuerligt så att man kan göra rationella val av välfärdsleverantörer.
Man borde istället reglera genom kvalitetskrav. Håller ett företag en bra kvalitet spelar det ingen roll om ägarna kan plocka ut mångmiljonbelopp i vinst varje år genom utdelningar. Bekämpa dålig kvalitet, inte pengarna. Kvalitetskraven behöver bli tydligare och kontinuerliga kvalitetsmätningar av leveranserna borde redovisas för skattebetalarna kontinuerligt så att man kan göra rationella val av välfärdsleverantörer.
Almega har bett KPMG att analysera konsekvenserna av att bolag inom välfärden skulle tvingas omvandlas till bolag med särskild vinstbegränsning. Rapportens slutsats är att det skulle få negativa konsekvenser på en rad olika områden som sammantaget sannolikt leder till att den mångfald av aktörer och som idag finns inom välfärden försvinner.
De viktigaste anledningarna till att bolagsformen AB(svb) motverkar incitament att starta, driva och utveckla företagen är bland annat att:
- Ingen eller begränsad möjlighet till återbetalning på ägarens investerade tid, kunskap och kapital. (Varför skulle då en entreprenör satsa allt på att göra ett så bra arbete som möjligt?)
- Svårigheter att resa externt kapital inklusive begränsade möjligheter till banklån i en bransch som av långivarna redan anses ha hög risk på grund av framtida intäkter.
- Potentiella svårigheter att sälja företaget samt begränsade möjligheter att få avkastning på det värde som bolaget har skapat.
Kraven på ägarnas likviditet samt ägarens förmåga och vilja att ta risk blir därmed betydligt högre i ett bolag med särskild vinstbegränsning blir därmed betydligt högre än i ett vanligt aktiebolag. Det i kombination med lägre potentiell avkastning leder sannolikt till minskad mångfald i välfärden.
Det finns dessutom redan en rapport inom ämnet, Ägarprövningsutredningen, som den tidigare regeringen påbörjade, men som genom regeringsskiftet nu blir försenad.
– De nuvarande direktiven är omfattande och även juridiskt komplicerade. Det tar tid och resurser. Jag har därför bett om ytterligare sex månader. Sedan är ju en annan fråga på vilket sätt som överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet påverkar Ägarprövningsutredningen, säger Eva Lindström, särskild utredare. (SvD 7/10)
Problemet är att det totala vinststopp som meddelades under presskonferensen gör den pågående utredningen meningslös då den fokuserar just på kvaitetskrav och ökade krav på fortlevnadsprincipen.
– Av tilläggsuppdraget (ett tillägg på Ägarprövningsutredningen som uppkom efter JB-koncernens konkurs) framgår att det inte uttryckligen är riskkapitalbolag som ska förbjudas, men att företag som har som affärsidé att sälja verksamheten vidare inom en viss kortare tid kanske inte är förenligt med varaktighet. Utredaren kanske kommer fram till att ett ägande i fem år är för lite, men att 10–15 år inte är ett problem, säger Katarina Sundberg, kansliråd på Finansdepartementet och expert i Ägarprövningsutredningen. (SvD 7/10)
Vinster i välfärden är inte boven i dramat. Byt glasögon och se det från ett kvalitetesperspektiv istället och låt ägare behålla sina incitament att starta upp nya företag, att anstränga sig extra hårt och få lön för sin möda. Bekämpa inte rikedom, bekämpa dålig kvalitet.
