politikdelen.blogg.se

Tankar och reflektioner om det inrikespolitiska läget

Löfvens brist på erfarenhet gör sig återigen påmind

Publicerad 2014-10-29 06:00:00 i Alliansen, EU, Jonas Sjöstedt, Politik, Stefan Löfven, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet,

Innan helgen, den 24/10, skulle Stefan Löfven få med EU-nämnden på sina klimatmål som var 50% lägre klimatpåverkande utsläpp i atmosfären till 2030 mot 1990, andelen förnyelsebar energi ska vara 40% och energieffektiviseringen ska ligga på 30% 2030.
 
Dvs, 50, 40, 30. 
 
Men när han presenterade sina krav blev det fel från start. Istället för att gå ut med sina mål råkade han räkna upp sin smärtgräns direkt, 40%, 27% och 30%.
 
 
 
Detta innebär att det inte behövdes några förhandlingar och Löfven tvingas att driva alliansens politik i Bryssel eftersom Sverigedemokraternas mål var att stödja det mest återhållsamma förslaget. Partiledaren för Vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt, fick kliva in och rädda Löfven genom en time-out där han kunde förklara att Löfven nu gett sig själv sämsta möjliga utgångspunkt.

Efter att mötet återupptagits efter en paus kom statsministern tillbaka och begärde stöd för formeln 50, 40, 30. I det läget gav Sverigedemokraterna sitt stöd till Alliansen vars klimatpolitik slutligen gick segrande ur ett mycket förvirrande möte.

En liknelse kan vara när en försäljare vill få någon att köpa en dammsugare. Försäljaren begär 5000 kronor, men vet att han fortfarande går med vinst vid 3000. Han kan därför gå ner till 3000 kronor, men berättar naturligtvis inte detta i förväg - vilket är precis det Löfven råkade göra.
 
Den förklaring till misstaget kan vara det faktum att Löfven är van vid att förhandla bakom stängda dörrar och helt missade att detta möte skedde inför tv-kameror och är helt offentligt. Det är misstag som grundar sig i bristen på erfarenhet han har inom riksdagen, även om han anses vara en bra förhandlare i vanliga fall.

Vet Löfven något vi andra har missat?

Publicerad 2014-10-13 09:00:00 i Alliansen, Budget, Centerpartiet, Ekonomi, Folkpartiet, Miljöpartiet, Politik, Rödgröna, Skatt, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Välfärd, Vänsterpartiet,

Nu har det snart gått en månad sedan valresultatet 2014 presenterades och dammet har börjat lägga sig. Under valrörelsen var det en tydlig uppdelning av blocken med S, Mp och V på ena sidan och M, KD, C och Fp på den andra - med SD någonstans i bakgrunden av de båda. Löfven gjorde det tydligt att de skulle bilda regering tillsammans med V och Mp vid en eventuell valseger, vilket även Sjöstedt räknade med.
 
Efter att resultatet presenterats gick Löfven ut med beskedet att han ämnar bilda en (svag) minoritetsregering med Mp utan V. Han såg i valresultatet ett tydligt mandat för förändring, som han uttryckte det. Detta trots att de tre rödgröna partierna hade fått exakt lika stor röstandel som i förra valet - 43,6% båda gångerna. (Val.se)
 
Detta ledde omedelbart till problem då S/Mp inte har det stöd de behöver för att få igenom sina förslag och Löfven sträckte många gånger ur handen för blocköverskridande överenskommelser genom att bland annat kalla sin regering för en samarbetsregering när han, av talmannen, fick i uppdrag att bilda en regering. 
 
Tätt efter att regeringen hade bildats så kommer besluten att samarbeta med V i frågan om vinster i välfärden och att höja flertalet skatter, däribland inkomstskatten.
 
Båda dessa frågor är några som står flera oppositionspartier nära om hjärtat (C och Fp). Att ta dessa beslut i samarbete med V samtidigt som man, utåt, vill ha ett blocköverskridande samarbete är mycket märkligt. Genom dessa beslut har man de facto stängt dörrarna för samarbete mellan dessa partier. Båda ser valfrihet och låga skatter som viktiga frågor och en del av sin ideologi.

Det ska inte heller glömmas att Mp tidigare var för valfrihet och nu efter uppgörelsen med S och V bytt åsikt och är emot den. 
 
Den slutsats man kan dra av dessa handlingar är att Löfven spelar ett spel för galleriet. Utåt sett vill han ses som en öppen statsminister som vill bryta upp blockgränserna och föra en bred politik, men hans handlingar visar på motsatsen. Att Löfven fortsätter att prata om samarbete kan vara ett sätt för honom att friskriva sig från ansvar vid ett eventuellt misslyckande då han kan påpeka att han haft en utsträckt hand hela tiden.
 
Men det kan även vara så att Löfven saknar en plan och en tydlig bild på hur han vill få i genom sin politik och med vem han ska föra samtal med. Som det ser ut nu finns bara Vänsterpartiet och Sjöstedt som alternativ, där det redan förhandlats inför den kommande budgeten.
 
Problemet är att det finns en överhängande risk att budgeten inte går igenom Riksdagen just på grund utav välfärdsfrågorna och skatterna som är ihoparbetade av en alltmer röd koalition. Alliansen kommer inte att rösta för den och det enda S och Mp kan hoppas på är att SD lägger ner sina röster och inte röstar för Alliansens alternativ istället.
 
Hur som helst har Löfven stora hinder att ta sig över och tiden står inte på hans sida.
 

Liknande inlägg

Budgetförslaget 2014

Publicerad 2014-10-06 12:00:00 i Alliansen, Budget, Miljöpartiet, Politik, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet,

Nu har Löfven gjort sin regeringsförklaring och påbörjat nästa steg i att få till en hållbar regering. Han har ett par veckor på sig att presentera sin budget tillsammans med Miljöpartiet. Denna budget skall sedan ligga till grund för framtida reformer och spegla den poltik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill föra - som de redan tagit upp tidigare i veckan.
 
Men i och med rådande parlamentariska läget där S och Mp har en historiskt svag regering så uppstår det svårlösta problem när det gäller att få igenom deras budget.
 
1. Socialdemokraterna kan inte få igenom en "ren" S:budget utan måste anpassa sig efter Miljöpartiet, och tvärtom. Båda måste ge eftergifter och förhandla, vilket i sig inte är ovanligt. Det som däremot är anseendeväckande är hur ett av Sveriges minsta partier får en såpass stor roll i hur Sverige skall styras. Miljöpartiet har dessutom fått ge vika i många av sina kärnfrågor, vilket antyder att deras vilja att regera är större än deras vilja att föra sin egen politik. Detta borde vara svårt för Miljöpartiets väljare att svälja.
 
2. Vänsterpartiet måste få ett reellt inflytande så att de inte lägger ner sin röst, vilket leder till att både Mp och S tvingas frångå sin politik till förmån av en vänsterinriktad sådan. Detta har redan skett i flera frågor, som tas upp tidigare i bloggen.
 
3. Om S och Mp ger V för mycket inflytande, kommer Alliansen att rösta för sitt eget förslag. Detta har de antytt redan från början. Det största frågetecknet är Sverigedemokraterna, som med större sannolikhet röstar för Alliansens skuggbudget om Löfvens budget är för vänsterinriktad och därmed "mer skadligt för Sverige än alternativet", enligt SD.
 
Och 4: om S och Mp anpassar sin budget efter den blåa planhalvan för att få igenom den så sviker de sina egna väljare och får det väldigt svårt att återvinna ett tillräckligt stort förtroende för att kunna vinna valet 2018.
 
 
Dessa fyra punkter visar toppen av det isberg som Löfven måste ta sig förbi utan att krascha in i. Hur han planerar att göra detta återstår att se. Risken är högst påtaglig att Sverige kan komma att få ett nyval.

Om

Min profilbild

Alexander

Civilekonom, politiskt intresserad sedan många år och aktiv inom lokalpolitiken. Inlägg kommer varje dag med undantag för helger och röda dagar.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela